Blodgrupp och crossfit, utsövd och skitsnygg

Det har varit en...intressant dag.
Vaknade hemma hos Jesper (glad Caroline) och lyckades kravla mig upp cirka 25 minuter innan skolan började efter typ tre timmars sömn. Max. Eftersom han bor i Skövde och jag går i skolan i Tibro fick jag lite småstressigt (=jävligt stressigt) och det slutade med att jag klampade in på biologin tio minuter för sent (trots att han var gullig o skjutsade mig) osminkad och ofixad med oknutna skor o hela köret. Som Julia konstaterade så är detta väldigt olikt mig, o hennes första kommentar var: "Carro, du skulle vilja dö om du visste hur ditt hår ser ut i bak". Lösningen fick bli en fläta och sen var det bara o sätta igång o labba. Ärliga vänner har man ju iaf!

Bland det första vi skulle göra var att ta reda på vilken blodgrupp vi har, vilket så klart innefattade att bli stucken i fingret av Staffan. Inte hade han nån vanlig liten nål heller utan använde sig istället av nån slags miniskalpell som han högg oss med i fingret. Modig som jag är (...) skrek jag som en gris och höll på att förblöda. Men fick ju ett plåster iaf.

Som grädde på moset när jag redan var så trött så jag kunde dö, såg ut som skit och hade köttslamsor hängandes från hela fingret
(...) stod crossfit på schemat inför idrotten. Otroligt nog lyckades jag överleva även detta, men såhär i efterhand önskar jag att jag kunde fått dö lyckligt ovetande om den kommande träningsvärken.